Kaelan Mikla , Some Ember, Anna Öberg

Fredag 1 Februari

KAELAN MIKLA (ISL) – på scen 00.00

Med risk för att exotifiera dem, har jag svårt att tänka mig något som låter mer ”genuint isländskt” än Kælan Mikla. Det är musik som omisskännligen har sitt ursprung i en plats där vintrarna är obarmhärtigt mörka och kalla. Där melankoli går hand i hand med extrema väderförhållanden. Där naturen kan döda dig.

Fem år har gått sedan de tre tjejerna i Kælan Mikla (namnet kan översättas ungefär ”Det Stora Kalla”) började recitera poesi över enkla postpunkkomp och vann ett poetry slam på biblioteket hemma i Reykjavík. Det var dock när trummisen Sólveig Matthildur Kristjánsdóttir (som parallellt med bandet har inlett en solokarriär som elektronisk avantgarde-artist i Berlin) sadlade om till keyboards och Laufey Soffia började sjunga de poetiskt mörker- och naturromantiska texterna, som Kælan Mikla blev den mycket egensinniga darkwave-akt vi känner idag.
Nótt eftir Nótt är deras tredje album. Mycket har hänt under de två år som gått sedan föregångaren. Trots att de hållit kvar vid modersmålet har genomslaget varit betydligt större än vad som är brukligt för band inom kategorin ”konstig musik på främmande språk”. De har bokats flitigt av goth- och postklubbar runt om i Europa (första Sverigebesöket blev på fjolårets upplaga av Kalabalik på Tyrolen) och handplockades av ingen mindre än självaste The Gothfather himself – Robert Smith från The Cure – när han kuraterade sommarens Meltdown Festival.
De erfarenheterna – och det stärkta självförtroendet som följt – märks på Nótt eftir Nótt. Albumets första hälft är iskall men rå darkwave-perfektion från industriellt sakrala öppningen ”Gandreið” till EBM-nerviga ”Andavaka”. ”Nornalagið” och ”Hvernig kemst ég upp?” som ryms däremellan är båda uppvisningar i suggestivt postpunk-driv, gotiskt stämningsbyggande och känsla för vackra, melankoliska melodier. Bakom de storslagna synthmattorna och den högt uppskruvade Joy Division-basen ljuder isande vindar och väsande viskningar från osaliga andar(?).
Trion, som bland annat har kallats för ”Icelandic little Banshees”, har (utan att ha särskilt mycket gemensamt med Sisters of Mercy), skapat något av det mest gotiska som blivit till på isländsk mark sedan Hallgrímskirkja byggdes. Under albumets, något mindre intensiva, andra halvlek vittnar främst vackra ”Næturblóm” (som har sitt ursprung i en dikt som Laufey gav till Sólveig på hennes 20-årsdag) om musikalisk mognad.

SOME EMBER (US) – på scen 23.00
Some Ember har figurerat länge i Oaklands undergroundscen och i många olika former – ett solo dreampop bedroom projekt, en gothrockkvartett, senare en hardware-baserad synth duo och sen tillbaka igen. Efter att ha släppt Crash Symbols, Night-People och Ascetic House på kassettband så släppte bandet sin första LP ”Dream” 2014. Under 2015 flyttade Travis, och den långvariga samarbetspartnern Nina Chase, till Berlin.
Efter två tumultartade år (med ytterligare kassettsläpp av ”Dream, DEBTS OF LOVE”) släpper bandet ”SUBMERGING THE SUN” med tillhörande kasett, ”SUBMERGED”, på Third Coming Records i November 2018. SUBMERGING THE SUN, den 2:a LPn av Some Ember, är en slags dagbok över klimatsorgen, intim sårbarhet och transcendent melankoli.

ANNA ÖBERG – på scen 22.00
Anna Öberg tar med sig bandet Härsk i livesituationer. Bandet med Linnea Mossberg på Simmonstrummor och Adam Olsson på distad baritongitarr tar syntpopen, industriljuden och de upproriska svenska texterna ett steg till. Anna spelar även på björkharpa.
Svensk syntpop med inslag av new wave, industri, ebm, punk mm.
Musikern, kompositören och artisten Anna Öberg släppte 2017 en egen skiva med tio låtar ihop med producenten Charles Storm (som producerat Håkan Hellström, Henrik Berggren mfl).
Det är gamla syntar och trummaskiner från 1972-1986 som använts ihop med instrument som blockflöjt, klockspel och röster. Fina oljud har en central roll.
Skivan var nominerad för bästa synt på den svenska independentgalan ”Manifest” 2018.

Anna Öberg från Göteborg, har sedan 80-talet varit kompositör och musiker i olika band i födelsestaden Helsingborg och sedermera hemstaden Göteborg. Synt – och stråkbaserade bandet ”Ladomir” var länge hennes huvudhemvist.
Anna har skrivit text, musik och arrangerat själv samt producerat ihop med Charles Storm. Texterna är på svenska, sången på skånska.
Skivan har fått rungande ovationer och branchtidningar har hyllat denna skiva till skyarna.
http://kritiker.se/skivor/anna-oberg/harsknar/

DJ: Theresia från Orkan
– Välkomna!
Jonk, bokare på Musikens Hus

  • Entré: 165 kr ink avgift vid förköp.
  • Förköp: Tickster och Pusterviksbiljetter
  • Vi öppnar kl. 21.00
  • På scen kl 22.00
  • Åldersgräns 18 år
  • På stora scenen
  • Ingång Djurgårdsgatan 13
  • Meny & bar.
  • Arrangör Musikens Hus & Koloni