Sökresultat för: poesi och prosa

Onsdag 5 December

Sveriges ledande scen för uppläst litteratur!

Onsdag 7 November

Sveriges ledande scen för uppläst litteratur!

Foto: Caroline Andersson

Joakim Pirinen står i särklass bland svenska seriekonstnärer, med en svårdefinierad stil som präglas av svärta och mörk, absurd humor. Han fick sitt stora publika genombrott med albumet Socker-Conny 1985. Sedan dess har han givit ut en mängd seriealbum och bildböcker. Han har också utmärkt sig som text-ljudkompositör, bildkonstnär och prosaist, exempelvis med böckerna Den svenska apan (2001) och Den röda drömmen (2013). I höst är han aktuell med boken Anspråkslösa förslag, i vilken han går igenom livets samtliga ämnen och ger förslag på förbättringar eller förenklingar på vanligt förekommande problem. Boken riktar sig till samhället i allmänhet, och staten och individer som känner ansvar i synnerhet.

Foto: Lina Ikse

Lina Ekdahl är poet och dramatiker, bosatt i Göteborg. Sedan 1984 har hon läst sina dikter inför publik, i och utanför Sverige. Hon debuterade i bokform 1994 med diktsamlingen fram på dagen. Lina Ekdahl har alltid fått mycket uppmärksamhet för sina böcker, och uppskattning för sina läsningar, men 2012 nådde hon en större publik med den blåvita diktsamlingen Diktsamling. Hon har skrivit dramatik för både barn och vuxna – och arbetat med och skrivit för radio, bl.a. för Tankar för dagen, Kulturradion och Obs. 2017 vann hon Sveriges radios novellpris med novellen Rent bord. I september utkommer hon med en ny diktsamling, Fyrahundrafyrtio år, en trampande, drastisk, uppreprande, ömsint vandring i denna era av tid.

Foto: Ines Sebalj

Malin Lindroth är född i Surte utanför Göteborg. Hon publicerade sin första diktsamling, Lära gå, 1985. Hennes första roman hette Vaka natt och kom ut 1999. För den belönades hon med Aftonbladets litteraturpris. Därutöver har hon skrivit tre diktsamlingar, en barnbok, en berättelsesamling, två lättlästa romaner och en teatermonolog i bokform. Hon har också skrivit pjäser som spelats på bland annat Folkteatern, Unga Dramaten och Backa Teater. Hon är också kulturskribent, och medverkar regelbundet i Göteborgs-Posten. I våras kom hennes senaste bok: Nuckan. Malin Lindroth är barnlös och har levt ensam i nästan trettio år. Hennes ofrivilliga ensamhet väcker starka reaktioner, därför har hon bestämt sig för att skriva om en livserfarenhet som efterfrågas lika lite idag som i det förflutna – och reclaima ordet nucka. Boken har fått lysande recensioner och gett upphov till många diskussioner. “En fantastisk långessä”, skriver Dagens Nyheter, “en storslagen liten bok om ensamhetens börda.”

Foto: Göran Segeholm

Joel Mauricio Isabel Ortiz är född i Colombia, uppvuxen i Norrköping, och debuterade våren 2018 som romanförfattare med Sången om en son. Hen är utbildad vid Stockholms Dramatiska Högskola samt Balettakademien i Göteborg och är utöver författare även musikalartist och skådespelare. 2017 hade hen ett residensår på Riksteatern som dramatiker och regissör. Sången om en son handlar om en sons uppgörelse med sin far – om rasismen, våldet och tvånget att stöpas om till en man. Men det handlar också om huvudpersonens uppgörelse med sin egen destruktiva livsstil. “Sången om en son är en bitsk, rolig och ovanligt konsekvent genomförd debutroman”, skrev Mikaela Blomqvist i Aftonbladet. “Som uppgörelse med den unga, svenska tomhetsprosan är den mycket välkommen.”

Onsdag 10 Oktober

Sveriges ledande scen för uppläst litteratur!

Foto: Sofia Runarsdotter

Tomas Bannerhed är uppvuxen i Småland, bor sedan 90-talet i Stockholm. Han har arbetat som universitetslärare, utredare och redaktör. 2011 debuterade han som romanförfattare med Korparna, som fick ett väldigt genomslag hos både läsare och kritiker. Boken vann bland annat årets Augustpris och Borås tidnings debutantpris, har översatts till ett 10-tal språk och filmatiserats. 2015 gav Bannerhed ut fågelprosasamlingen I starens tid tillsammans med Brutus Östling. Han har också gjort Bannerheds bevingade vänner för Sveriges Radio P1. I höst återvänder han till romanformen för första gången sedan debuten, med romanen Lugnet. Den handlar om Urban som fyllt trettio och flyttat från landet till staden med drömmar om ett nytt liv. Men efter en misslyckad kärlekshistoria tar ensamheten över. Lugnet är en roman om begär och hämnd i ett Stockholm på tröskeln till det nya millenniet.

Foto: Göran Segeholm

Mirja Unge är en av sin generations främsta prosaister och dramatiker. Hon debuterade 1998 med romanen Det var ur munnarna orden kom. Därefter har hon gett ut romanerna Järnnätter (2000) och Motsols (2005) samt novellsamlingen Brorsan är mätt (2007). Hon har belönats med Katapultpriset, Tidningen Vi:s litteraturpris och Aftonbladets litteraturpris. Nu är hon tillbaka med en ny roman – och enligt kritikerna bättre än någonsin. Jag går och lever handlar om Tove, som bor på landet med farsan, en oförutsägbar skiftarbetare, och syrran, som försöker dominera henne. Tove rör sig viljelöst mellan en högstadieskola präglad av övergrepp och kaos, hemmafester med skitiga killar i skitiga hus och hemmet, som hon vill vara i så lite som möjligt.

Foto: Robert Seger

Heidi von Wright är en finlandssvensk poet. Hon debuterade 2003 med den uppmärksammade diktsamlingen skör och spräcklig. Därefter har hon gett ut sex diktsamlingar. Hon har också varit aktiv som kulturskribent och illustratör. Hon publicerar även regelbundet serieteckningar, bildkonst och diktfilmer, bland annat via sin blogg. I sin senaste diktsamling, mellanblad, går Heidi von von Wright med ekokritiska steg genom ett förfallande diktlandskap. De flesta har gett sig av men rösterna dröjer kvar. von Wright rör sig från insekters känselspröt till massiva galaxers spiralkonstruktioner på jakt efter ledtrådar om det förflutna och framtiden, med ett lyriskt språk som är både känsligt och träffsäkert.

Foto: Mai Nestor

Aleksander Motturi är författare och dramatiker, bosatt i Göteborg. Han har sedan starten ingått i redaktionsrådet för Kulturtidskriften Glänta. Han har också grundat Clandestino Festival. Tillsammans med Johannes Anyuru skrev han dramat Förvaret, som hade premiär på Göteborgs stadsteater 2009. 2011 debuterade han som romanförfattare med Diabetikern, som skildrar en man som blir besatt av sin sjukdom. För sin andra roman, Svindlarprästen (2012), nominerades han till tidningen Vi:s litteraturpris. 2017 utkom hans tredje roman, Broder, för vilken han vann Sveriges Radios lyssnarjurys romanpris. I höst är han aktuell med sin fjärde roman, Onåbara. I den söker en ung dokumentärfilmare asyl i Sverige – och vill att någon ska skriva den oförglömliga berättelse om förbjuden kärlek och svek som han bär på.

Onsdag 5 September

Sveriges ledande scen för uppläst litteratur!

Foto: Stefan Tell

Maja Lundgren debuterade 1993 med romanen Sprickan i ögat. Efter 90-talet, då hon bland annat skrev krönikor i tidskriften 90-tal, utkom hon med sin andra roman, Pompeji (2001). Den blev både kritikerhyllad och vida läst – samt belönades med Svenska dagbladets litteraturpris, Prix Jean Monnet de la littérature européenne och nominerades till Augustpriset. 2007 utkom boken Myggor och tigrar, en kontroversiell uppgörelse med den samtida kultursfären som väckte stor uppståndelse och mycket förargelse. Med åren har boken blivit betraktad som en av de mest intressanta och banbrytande böckerna från sin tid. I höst är hon aktuell med sin första roman sedan Mäktig tussilago (2013): Den skenande planeten. Det är en skruvad framtidsberättelse präglad av humor och berättarglädje. Jorden har just genomlevt ett fjärde världskrig när sändebudet Ki anländer från en annan planet för att hålla ett fredstal.

Foto: Josefin Bäckström
Caroline Ringskog Ferrada-Noli romandebuterade 2009 med Naturen, som nominerades till Borås Tidnings debutantpris. 2016 utkom boken Kära Liv och Caroline, baserad på podcasten En varg söker sin pod, som hon producerar tillsammans med serietecknaren Liv Strömquist. Hon har också skrivit och regisserat serien Juicebaren, som gick på SVT 2017. I år är hon aktuell med sin andra roman, Rich Boy, som gestaltar tre generationers kvinnoliv, med samma bildrika, associativa stil som gjorde debuten så hyllad. Rich boy handlar om klass och moderskap, trauman som går i arv, och ensamma mammor som inte förmår ge sina barn det de behöver.

Foto: Karl Krook
Jörgen Lind debuterade 1997 med diktsamlingen Ararat, som följdes av Minaret två år senare. För sin tredje diktsamling, Musik för ett nytt samhälle, belönades han med Nöjesguidens pris för bästa läsning 2002. Under ett antal år gav han också ut undergroundlitteraturtidskriften GRÄS tillsammans med Kennet Klemets. För sin förra bok, Vita kommun, som avslutande en sammanhållen diktsvit på fem böcker, belönades Jörgen Lind med Sveriges Radios Lyrikpris. I höst är han aktuell med en ny diktsamling, Åtel, där intimsfärens hårda inre tryck råder. Samtidigt läcker världen och en våldsammare ohanterlighet in: ”De kommer i långa, smala led / längs banvallen. Jag följer / den vindlande texten med tunna / fingrar.”

Foto: Akam1k3
Lars Petter Sveen är född 1981 och en av Nordens mest spännande yngre författare. Han blev uppmärksammad i Norge redan för sin debut, novellsamlingen Køyre frå Fræna, för vilken han belönades med Tarjei Vesaas debutantpris. I år är han aktuell med romanen Guds barn i svensk översättning. När den utkom i Norge 2014 blev Lars Petter Sveen nominerade till flera av landets mest framstående priser. Han belönades också med P-O Enquist-priset, som delas ut särskilt till unga lovande författare; bland tidigare pristagare hör t.ex. Jonas Hassen Khemiri. Guds barn börjar i Betlehem vid tiden för Jesu födelse och slutar vid tiden för hans död, där läsaren får följa en rik samling figurer ur det samhälle som då existerade. Det är en roman om en värld vi alla känner till, ändå är det historier som aldrig tidigare har blivit lästa.

Onsdag 16 maj

Sveriges ledande scen för uppläst litteratur Klas Östergren i samtal, uppläsningar av Sara Granér och Kennet Klemets.
Säsongsfinal och prisceremoni

Klas Östergren slog han igenom stort med Gentlemen (1980), en rikt fabulerande roman om en ung mans väg in i vuxenlivet, som nu betraktas som en modern klassiker. Bland övriga verk märks romaner som Fantomerna (1978), Gangsters (2005), Twist (2014) och de mer reducerade berättelserna i 80-talets Österlentrilogi. Sedan 2014 sitter han på stol 11 i Svenska Akademien. Hans senaste roman, I en skog av Sumak, hyllades som ett verk av en Östergren i högform och nominerades 2017 års augustpris.
Foto: Viktor Gårdsäter

Sara Granér är en av Sveriges mest välkända satiriker och seriekonstnärer. Hon debuterade 2008 med Det är bara lite AIDS. Sedan dess har hennes serier publicerats i tidningar som Galago, Aftonbladet, ETC och Dagens Nyheter. Av hennes övriga album kan nämnas All I Want for Christmas is planekonomi (2012) och Jag vill inte dö, jag vill bara inte leverera (2015). Nu är hon aktuell med Blixt från oklar himmel, en egensinnig poesidebut som består av rimmad, illustrerad dagsvers som ursprunligen publicerats på hennes Instagramkonto.

Kennet Klemets, född i Uppland och boende i Göteborg, är poet och översättare. Efter debuten med diktsamlingen År med tretton månar 1997 har han givit ut flera uppmärksammade diktsamlingar, bl.a. Kling Kling (2009), som belönades med Gerhard Bonniers Lyrikpris 2010. Sedan dess har han gett ut samlingarna All denna öppenhet som kommer (2011), Beröringen (2013) och Medan jag skrivs (2016). I vår är han aktuell med På dess naturliga plats, en syskonbok till All denna öppenhet som kommer; en långdikt, en inre monolog, en kör av röster mellan gryning och skymning, extas och smärta.
Foto: Annika von Hausswolff

Onsdag 11 April

Sveriges ledande scen för uppläst litteratur
Tema: Avspegling.

Christine Falkenland växte upp i Bohuslän i en miljö präglad av Schartauanismens stränga krav. 1991 debuterade hon med diktsamlingen Illusio och har sedan etablerat sig som en av de mest intressanta rösterna i den svenska samtidslitteraturen. 1996 kom hennes första roman, Släggan och städet. Nu har hon en rik produktion bakom sig bestående av ytterligare diktsamlingar, romaner och barn- och ungdomsböcker. 2014 utkom den uppmärksammade romanen Spjärna mot udden. I vår är hon aktuell med ytterligare en roman, Själasörjaren, i vilken kyrkoherden Erland Wallerius harmoniska tillvaro störs när Claudia, en gammal skolkamrat, söker upp honom. Mot sin vilja blir han indragen i en kamp mellan tro och tvivel, synd och nåd, kropp och själ.
Foto: Josefin Bäckström

Adrian Perera (ersätter Caroline Ringskog Ferrada-Noli)
Adrian Perera, född 1986 i Liljendal i landskapet Nyland i Finland, är en finlandssvensk poet. Han arbetar som frilandsjournalist och är numera bosatt i Göteborg. 2017 debuterade han med den uppmärksammade diktsamlingen White Monkey. I den skriver han med många röster, många jag – en mor från Sri Lanka som måste lämna sitt språk och sin familj och flytta ut bland åkrar och granar, en far från Finland som röker och talar med sina vänner, en mormor vars minne börjar skingras som röken efter palmbladen som bränns. Boken belönades med Svenska YLEs litteraturpris och i motiveringen kan man läsa: ”White Monkey är en bok att kontemplera i ensamhet eller diskutera i grupp. Den är ett sorgligt aktuellt verk i det rådande kyliga och rasistiska samhällsklimatet, utan att för den delen tumma på sin litteraritet. Sjuttiofem sidor rent guld.”

Kirsten Thorup är en av Nordens främsta prosaister. Med stor språkkänsla har hon förmedlat samtida upplevelser och sociala erfarenheter genom att skildrar människor som är marginaliserade i samhället eller bryter sociala och psykologiska normer. Thorup har skrivit dikter, noveller, skådespel och dramatik till TV och radio, men hon är mest känd för sina romaner, som belönats med många priser och fått en stor läsarskara. För sin senaste roman, Erindring om kaerligheden, som är en hudlös redogörelse för konflikterna mellan en mor och en dotter, belönades hon med Nordiska rådets litteraturpris 2017.
Foto: Sara Mac Key

Jonas Brun debuterade 2004 med romanen Den andra tiden, som följdes av den dubbla diktsamlingen Ett barn hos gud/Det här är platsen. 2009 gav han ut sin andra roman, Det amfibiska hjärtat, för vilken han tilldelades Mare Kandre-priset. Romanen Skuggland innebar ett större genombrott och fann många läsare. Den tilldelades också Sveriges Radios romanpris 2013. I vår utkommer Jonas Brun med Ingen jämfört med dig, en roman om Stewe och John. Det är en intensiv skildring av den första förälskelsen – och sådant som inte ens eld kan sudda ut.

Onsdag 7 Mars

Sveriges ledande scen för uppläst litteratur Tema i Tiden.

Marie Hermanson växte upp i Sävedalen utanför Göteborg. Hon har bakgrund i en mängd yrken, som journalist, mentalskötare, korrekturläsare och informatör. Hon debuterade 1986 med novellsamlingen Det finns ett hål i verkligheten. Sedan dess har hon skrivit elva romaner, däribland Musselstranden, Mannen under trappan och Himmelsdalen. I år är hon aktuell med Den stora utställningen, en roman som utspelar sig 1923 under Världsutställningen i Göteborg. På plats finns den unga journalisten Ellen, men också polisen Nils. När ryktet sprids att Einstein ska hålla sin Nobelföreläsning på utställningen sätts plötsligt hotfulla antisemitiska krafter i rörelse.
Foto: Pernilla Ahlsén

Peter Fröberg Idling är författare, kritiker och litteraturredaktör i tidningen Vi. Han debuterade med den skönlitterära dokumentärboken Pol Pots leende (2006). Sex år senare återvände han i litterär form till Kambodja, med den Augustprisnominerade romanen Sång till den storm som ska komma (2012). Nu är han aktuell med den kontrafaktiska romanen Julia & Paul – en försommarberättelse. Den utspelar sig i ett samtida Sverige som tog en annan, revolutionär väg i och med hungerkravallerna 1917. En recensent skrev att ”Julia & Paul är en utsökt, lågmäld och språkligt rik roman som växer för varje sida, och fortsätter att växa långt efter att den är slut”.
Foto: Daniel Olausson

David Väyrynen, från Hakkas, Gällivare kommun, är poet, kommunpolitiker och ordförande i Norrländska litteratursällskapet/Författarcentrum Norr. Hans mycket uppmärksammade debutdiktsamling Marken (2017) handlar om Malmfälten. Här är två stora folkrörelser fortfarande en del av kulturen och mentaliteten: den inomkyrkliga laestadianska väckelsen och den socialistiska arbetarrörelsen. Boken skildrar hur människorna håller fast vid värden om solidaritet, arbetsiver och ödmjukhet i en tid då vissa påstår att kollektiva värden är föråldrade. Väyrynen är i vår nominerad till Borås tidnings prestigefyllda debutantpris.
Foto: Martin Nyberg

Johanna Boholm är född i Kronoby i Finland, men är idag bosatt på Åland. Hon bokdebuterade 2013 med den prosalyriska berättelsen Bygdebok, som handlar om två systrar och en frånvarande fader. Boken nominerades till Nordiska rådets pris. Hennes senaste bok heter Jag är Ellen (2016), och är en prosalyrisk berättelse om upprättelse, som skildrar Johanna, som lever, och Ellen, som har levat. Även den nominerades till Nordiska rådets pris. “Jag är Ellen är en förtrollande liten pärla inom prosalyriken, en suggestiv berättelse om hur det förflutna ständigt är närvarande i nuet”, skriver en kritiker i finska Ny tid.